Det varma höstvädret gynnar skadegörare på fälten, se upp för fritflugor, sniglar och kålbladstekelns glupska larv!
FRITFLUGOR och SNIGLAR
OBS! Varning för fritflugor och sniglar i nu spirande höstsädsfält!
Fritflugor: Under de senaste dagarna har det lokalt förekommit mycket rikligt med fritflugor i utplacerade limfällor! Liksom under tidigare års varma höstar kan man nu igen lokalt i fällorna hitta rikligt med fritflugor per fälla, t.om. hundratals st per dygn, så det gäller nu att noggrant observera sina höstsädsbroddar! Limfällor skall i nu rådande läge sättas ut i höstsädsfälten genast då brodden börjar komma upp! Limfällor finns att köpa hos centralaffärerna eller kan beställas från bl.a. Biotus.
Sätt ut fällorna för fritflugor på rätt höjd.
Limfällorna bör vridas runt till en cirkel med limmet utåt så att hålraden i vardera ändan sätts på varandra. Träd en styv tråd, en blompinne eller en svetselektrod sicksack igenom hålen och tryck ned den i marken. Justera fällan så att dess nedre del är just ovanför de översta broddspetsarna och flytta uppåt vid behov efterhand när brodden växer till sig så fångar du bäst upp flygande fritflugor och så lite annat diverse som möjligt.
Gränsen för bekämpning av fritflugor är 5 st/dygn/fälla men lokalt överstiger antalet nu som sagt klart denna gräns!
Om man har lagt ut gula limfällor så kan man ta med sig ett förstoringsglas som vapen då man beger sig på fritflugsjakt eftersom fritflugorna är små, bara 2-3 mm. Med hjälp av förstoringsglaset är det lättare att se den för fritflugor typiska blanksvarta kroppen bakom det tydligt avskilda huvudet med svagt rödskiftande ögon. Kom ihåg att genast efter bekämpningen sätta ut nya limfällor för att följa upp om åkern hålls fritflugsfri. I fällorna kan man hitta också andra flygfän ss. 3-4 mm långa ljusa stritar, 6-8 mm långa kålbladsteklar och spröda små Hessenmyggor.
Riskerna för skador av fritflugor är stora så länge temperaturen är > 12 – 15 grader och detta betyder att också senare sådd råg och även höstvete kan bli utsatta för skaderisker om vädret fortsätter att vara varmt! Prognoserna framåt förutspår nu varmt väder!
Bekämpningen av de omkringflygande, äggläggande fritflugorna skall ske vid grödans 1-2 bladstadie med tillräcklig dos pyretroider och riskerna är över först då grödan nått 3-4 blad.
Det betyder att vid fortsatt massförekomst kan det komma att behövas flera bekämpningar speciellt om uppkomsten varit ojämn! Av fritfluglarven skadade höstsädsplantor får ett speciellt utseende med försvagat/dött huvudskott och överdriven bestockning. Vid massförekomst kan dock hela plantan dö!
Följande medel är godkända för bekämpning av fritflugor:
- Decis Mega EW 50 0,15 – 0,2 l/ha
- Karate/Hallmark Zeon 0,075 – 0,1 l/ha
- Cyperkill 500 EC 0,05 l/ha
- Sumi Alpha 5 FW 0,15 – 0,2 l/ha.
Sniglar: Om det finns rikligare med växtrester på ytan eller om förfrukten varit vall så finns risken för att det, där rikligare regn fallit, kan finnas/komma hotande mängder sniglar.
Det har fallit t.om. > 50 mm regn i lokala skurar under de senaste dagarna på Sällskapets område men rent allmänt taget torde förhållandena på fälten ännu vara lite väl torra för sniglarna.
Det finns all orsak att försöka bearbeta höstsädsfälten så att ett rätt så fint bruk med bra inblandning av växtresterna fås för att begränsa sniglarnas möjligheter att efterhand avancera inåt i höstsädsfälten. Observera att sniglarna, speciellt om bruket blivit grovt eller om direktsådd görs, kan äta upp de spirande höstsädsplantorna redan under jord! Då tror man lätt att det har varit fråga om dålig grobarhet.
Förekomsten av sniglar observeras bäst kvälls/nattetid och/eller genom att försiktigt lyfta på och räkna sniglar under utplacerade brädstumpar!
Vid rikligare förekomst kan sniglarna bekämpas med mot dem verksamma bekämpningsmedel s.s. Sluxx HP eller Ironmax Pro 5-7 kg/ha eller med släkt kalk 2 x 200 kg/ha med halvtimmes mellanrum, – den förebyggande bearbetningen är dock grundläggande!
.
KÅLBLADSTEKELNS GLUPSKA LARV
Lokalt har det hittats omkringflygande vuxna kålbladsteklar. Kålbladstekellarver förekommer i två generationer, – en som angriper våroljeväxter i juni-juli och en som angriper höstoljeväxter från augusti tills frosten kommer.
Den vuxna, äggläggande stekeln liknar en fluga som är 6-8 mm lång med orangegul bakkropp. Huvudet är svart med mörka antenner.
Själva larven, som kläcks ca en vecka efter äggläggningen, är först ljust grågrön och ca 2 mm lång och är rätt svår att upptäcka. Men efter 3 – 4 veckor har de växt till 15 – 17 mm:s längd, är mörkgrå med sammetssvart rygg och en ljusare strimma på vardera sidan.
Äggen läggs i allmänhet på bladens undersida och den nykläckta larven äter inte skador genom hela bladet utan ger bara gnagskador på undersidan. När larven växt till sig äter den hål igenom bladen, – till sist finns bara bladnerverna kvar om förekomsten av larver är större.
Bekämpningströskeln är en larv i genomsnitt per planta och hotet är störst om plantorna är små och beståndet tvinväxer.
Bekämpning sker med pyretroider, – om rapsbaggar bekämpas bekämpas också kålbladstekeln ofta i samband med detta.
Denna sida är uppdaterad den 4.9.2024 av Jan Grönholm, NSL
Foto 4.9.2024: Sonja Träskman, NSL Försök.
Så här full har limfällan hunnit bli på ett dygn, gränsen för bekämpning av fritflugor är 5 st/dygn/fälla!
