Höstsädsfälten lider nu hårt av torkan och hettan, – få vårgroende ogräs finns men de höstgrodda växer sig stora i värmen.
Många höstsädsfält lider nu illa i torka, hetta och blåst och dom tvinväxer eftersom N-upptagningen är dålig i torkan, – det skulle behövas en ordentlig rotblöta för att klart förbättra läget.
Tiden för ogräsbekämpning i höstsäden är nu aktuell trots att väldigt få vårgroende ogräs grott i torkan. De höstgrodda har dock växt sig stora i värmen och t.ex. baldersbråna börjar vara oroväckande stora.
Kontrollera att medlet du valt har god effekt också på stora baldersbrån. Efter perioder med torka, hetta och blåst brukar ogräsens blads vaxskikt vara rätt tjockt och bladens klyvöppningar slutna vilket kräver tillräckligt hög dosering av bekämpningsmedlen för att få god effekt.
Det finns både för- och nackdelar med varmt väder, – effekten på ogräsen blir i allmänhet bättre och också hormonpreparat fungerar bra men värme-hetta, torka och blåst stressar odlingsväxterna. I nu rådande förhållanden är tidiga morgonsprutningar det bästa alternativet. Det får finnas en del dagg på bladen men inte så mycket att allt rinner av bladen när sprutduschen kommer till.
Tankblandningar med flera preparat ökar riskerna för skador på odlingsväxterna. Stråstärkning kan oftast kombineras med ogräsbekämpningen men i nu rådande torka, och eftersom inga större regn utlovas, bör man vara mycket försiktig med doseringen! Vid behov kan ju en senare stråstärkning utföras före axgång.
I allmänhet har råg- och höstvetefälten hittills hållits rätt friska och eftersom fortsatt torrt väder utlovas finns det i nuläget inget större sjukdomstryck varför inblandning av svampbekämpningsmedel i allmänhet inte är aktuellt. Det finns en hel del vissnande blad nedtill på plantorna i många höstsädsbestånd men i torka och hetta låter växten de nedersta bladen torka bort, – satsningen på tillväxt är det viktiga! Tyvärr finns det risk för att också en del svagare sidoskott aborteras samtidigt som bildandet av nya sidoskott bromsas i höstvetena.
I de tidigast sådda, nu uppkommande, spannmålsfälten finns det en del angrepp av jordloppor, – det kan bli till ett problem i fält där tillväxten bromsas av torkan.
Gnagskadorna syns som större eller mindre ”fönster” på bladen där den gröna ytan gnagts bort och en genomskinlig hinna lämnats kvar. Efterhand vissnar ofta bladens spets och skadan kan misstas för köldskada eller svampsjukdomsangrepp. Svårare angripna fält ser blekt gulgröna ut på håll.
Följ med läget speciellt om det varma och torra vädret fortsätter! Det är dock ganska ovanligt att jordloppor skulle kräva kemisk bekämpning i spannmål eftersom bestånd, som inte är hindrade av torka eller skorpa, växer till så snabbt att gnagskadorna kompenseras.
Vid hotande situationer där lopporna ätit > 30 % av bladytan i vårvete och > 50 % av bladytan i korn och havre och/eller beståndet ser allmänt lidande ut bekämpas de med pyretroider när de skyldiga är på plats. Bekämpningströskeln är lägre om grödan lider av torka eller skorpa.
I de få höstoljeväxtfält som kunnat lämnas förekommer det nu rapsbaggar på knopparna.
Värmen-hettan har satt fart också på rapsbaggar i höstoljeväxter och lokalt kan förekomsten vara rätt så riklig speciellt runt fältens kanter.
Notera dock att bekämpningströskeln för rapsbaggar i höstoljeväxter är betydligt högre än i våroljeväxter, – det får förekomma några stycken per planta i tidigt knoppstadium, när plantan går mot blomning får antalet vara flera stycken per planta. Pyretroider rekommenderas pga. resistens inte vid bekämpning av rapsbaggar förutom medlet Mavrik.
Kom ihåg att efterhand anteckna vilka medel som använts med fullständigt namn, dos och datum för bekämpning. Dessutom skall de huvudsakliga orsakerna till kemisk bekämpning alltid antecknas, t.ex. vilka ogräs som främst förekommit. Kom ihåg att godkända medel ofta avviker på grundvattenområden!
Den nu rådande svåra torkan gör att man måste spara all fukt som finns kvar! Även om fältet är sått med vältkombi så kan det i år vara allt skäl att ytterligare köra över åkern med vält för att spara fukt. På många fält med torrare leror blir/blev bruket rätt grovt. En vältning med tyngre vält kan här minska på avdunstningen eftersom ett för grovt bruk på ytan tillåter uttorkande blåst att nå lägre ned i det bearbetade skiktet. I direktsådda fält kan problemet vara att såfårorna inte sluter sig, – en vältning som river löst lös jord som faller ned i fårorna kan då förbättra läget.
Denna sida är uppdaterad den 17.5.2024 av Jan Grönholm, NSL
