Höstgrödornas skick är denna vår miserabelt, på många håll har inte en motsvarande svår utvintring upplevts på mannaminne.
Förhållandena för att så höstgrödor var goda i höstas och det blev rekordarealer sådda. Man säger att höstgrödor är ångergrödor och så också i år, – sådde man stora arealer i höstas så ångrar man det nu…
Enda goda saken är att angrepp av snömögel just inte finns i höstsäden i år eftersom markerna frös till som snöfria redan i novembers slut. Genast i december blev det ordentligt kallt men snö kom det först efter några veckor vilket gjorde att höstoljeväxterna inte hann förbereda sig för vintern med den påföljden att de utvintrat s.g.s. totalt.
Under vintern smalt snön ihop under några perioder av töväder i kombination med ytterligare blid snö vilket ledde till att ett ovanligt tjockt islager bildades på grödorna tom. i sluttningar.
Det kompakta och långvariga istäcket har dödat stora arealer av höstvete men det har också skadat/dödat rågfält. Höstsädsfält som nu inte alls har vaknat till liv och börjat grönska utan fortsättningsvis är bruna är klara fall som måste sås om men det finns också en hel del fält där delar av fältet grönskar svagt.
På dessa platser gäller det att noggrant kontrollera plantornas skick, – sitter rötterna fast och har det börjat sticka ut nya, vita ”vårrötter”, är tillväxtpunkten grön och livskraftig och hur är det med planttätheten?
Det hittills rådande vädret med frost på nätterna och uttorkande blåst-storm på dagarna har på många håll fått höstgrödorna att se bara sämre ut allt eftersom tiden går så det gäller att med sund kritiskhet fundera på vad som det lönar sig att lämna kvar och satsa på.
Ett jämnt utglesat men livskraftigt höstvetefält med omkring 150 plantor/m2 kan ännu utveckla sig hyfsat bara våren är sval och regnig så att nya sidoskott bildas.
Ett utglesat rågfält, där dessutom den på hösten uppkomna bestockningen gått förlorad, förblir ohjälpligen glest varvid risken för uppkomst av mjöldryga är uppenbar!
Om ett utglesat höstvetefält kompletteras med sådd av vårvete, utan föregående Glyfosatbehandling, kommer den tröskade varan högst antagligen att vara brokig och bara duga till fodersäd, – kolla ditt eventuella kontrakt. Notera också att inte ens i foderkorn tillåts större inslag av främmande sädesslag, i allmänhet max 5 %!
Om höstsäden dödas med Glyfosat räcker i allmänhet en mindre dos på 1,5 – 2 l/ha + 0,5 l/ha vätmedel, – kolla i medlens bruksanvisning! Direktsådd brukar därefter kunna utföras efter 1 – 2 dygn så länge som man vill ha livet av bara höstsädsresterna och mindre ogräs. Om man vill ha effekt på rotogräs s.s. kvickrot förbättras effekten om man väntar några dagar. Spruta så sent som möjligt så att höstsäd och ogräs hinner växa till sig före besprutningen.
Notera att effekten av Glyfosat på höstsädsbrodden antagligen inte blir fullständig eftersom det på en del plantor bara finns små ytor med grön växtlighet framme och resten kan vara gömt i vissnade sidoskott!
Om höstgrödsfält måste dödas bör man komma ihåg reglerna som berör förgröningstillägget. Kom ihåg diversifieringskraven där gårdar med 10-30 ha, för att få förgröningsstöd, måste odla minst två grödor varav huvudgrödan max 75 % av åkerarealen. Gårdar med över 30 ha måste ha minst tre grödor varav huvudgrödan max 75 % och de två största tillsammans max 95 % av åkerarealen!
Denna sida är uppdaterad den 2.5.2022 av Jan Grönholm, NSL
