Groningsförhållandena var rätt bra i höstas och på vissa håll grodde både höstsäden och spillsäden utmärkt. Resultatet blev att dessa fält hann bli väldigt frodiga inför vintern vilket gynnat snömögelförekomsten.
Angrepp av snömögel syns ofta som en svag ljusrödfärgning av den dödade, till marken ofta platt nedtyngda, växtmassan. I höstvetefälten kan angreppen uppträda fläckvis medan angrepp i rågfält ofta värst drabbar större, sammanhängande områden där växtligheten varit frodigast.
Det har visat sig att det i år finns rätt stora skillnader mellan olika sorter och växtplatser men de flesta fälten har drabbats av snömögelangrepp i större eller mindre grad.
Det gäller att öppna/lyfta upp svårare drabbade områden i bestånden för att kunna undersöka om ens plantornas tillväxtpunkt ännu är grön/levande och sitter fast i marken. Vid svårare snömögelangrepp har dock oftast åtminstone bestockningen gått förlorad. Vid svåra angrepp dör hela plantorna.
För rågens del är detta mycket illa eftersom den egentliga bestockningen sker på hösten. Detta kommer tyvärr att på svårare av snömögel drabbade rågfält leda till glesa rågbestånd i år. – Tröskeln att harva upp är ändå rätt hög.
Situationen för höstvete är inte alls lika hotande eftersom höstvetet bestockar sig på våren, – mera och bättre om våren är sval och regnig.
Under många nätter ända tills nu har broddarna dessutom varit utsatta för frost i kombination med nordliga vindar. Detta har, beroende på åkerns läge, också tagit på grödorna och lokalt verkar broddarna bara bli brunare bara tiden går. Alla skador beror knappast bara på snömögel utan också andra faktorer ss. under vintern uppstådd tillfällig torka och just kylan har försämrat broddarnas skick. Påverkan av nattfrost brukar i bestånden synas som brun-mörkrödlilafärgning vilket beror på en, i allmänhet övergående, försvarsreaktion i plantorna. Vid svårare köld kan dock även höstsäd drabbas av frostskador som syns som, oftast bestående, beige-vitfärgning av delar av/hela blad eller områden i fältet.
Höstvetesbroddar med en planttäthet på >= 150-200 pl/m2 och som är jämnt utglesade kan oftast bra lämnas kvar eftersom höstvetet bestockar sig på våren medan glesa rågbroddar med svag/dödad bestockning förblir glesa.
Om höstsädsfält måste harvas upp bör man komma ihåg reglerna som berör förgröningstillägget. Kom ihåg diversifieringskraven där gårdar med 10-30 ha, för att få förgröningsstöd, måste odla minst två grödor varav huvudgrödan max 75 % av åkerarealen. Gårdar med över 30 ha måste ha minst tre grödor varav huvudgrödan max 75 % och de två största tillsammans max 95 % av åkerarealen!
Denna sida är uppdaterad den 1.4.2019 av Jan Grönholm, NSL
