Äntligen har vi på Sällskapets område rätt bra med tjäle, – i år 20 – 40 cm vilket inverkar positivt på strukturen.
Hittills har vi dock överlag fått väldigt lite regn, – det kan ge ett vanskligt, torrt vårbruk eller igen sämre struktur om en regnperiod infaller ännu före vårbruket!
Förekomsten av inhemska bladlöss har vid räknandet av levande, övervintrande ägg visat sig vara mycket liten på Sällskapets område.
Kom dock ihåg riskerna för inflygande och med vindarna hitkomna löss! – Medel för en bekämpningsomgång bör finnas hemma.
Varierande kvalitet på höstsädsbroddarna efter rekordtorr höst och lokal skorpbildning speciellt på lerjordar.
Dessutom plågas höstsädsbroddarna nu av ställvis rätt tjock is, och vad som är speciellt i år, t.o.m. i sluttningarna! På många håll ser det mycket oroväckande ut men slutresultatet vet vi först i början på maj!
Läget är speciellt farligt om brodden står med ”huvudet i solen men fötterna i isen”! => Bladen avdunstar mera vatten än rötterna kan ta upp!
Många höstsädsfält grodde sent och orkade/hann inte bestocka sig utan har ännu bara några få blad.
För rågens del är detta mycket illa eftersom den egentliga bestockningen skall ske på hösten. Detta kommer tyvärr på outvecklade rågfält att leda till glesa rågbestånd i år. – Tröskeln att harva upp är ändå rätt hög med dagens spannmålspriser.
Situationen för höstvete är inte alls lika hotande. Senast vi hade en lika torr höst (2003?) fanns det höstvetefält som just och just han skjuta upp en 0,5-1 cm:s grodd från kärnan men det visade sig att det räckte till för att känna av köldperioden, vernalisationen, så att höstvetet bildade ax nästa år.
Ej för tidig men nog tidig gödsling för att möjligast fort sätta igång tillväxten och därmed bestockningen kan rekommenderas!
Denna sida är uppdaterad den 15.3.2017 av Jan Grönholm, NSL
