Eftersom man redan nu lokalt kan hitta jordloppor gäller det att noggrant följa med förekomsten i oljeväxtfälten! OBS! Detta gäller i första hand fält som såtts med obetat utsäde och där uppkomsten är långsam pga. skorpa.
Men då uppkomsten i det hittills rådande svala vädret har varit långsam i alla oljeväxtfält och en eventuell skorpa ytterligare bromsar tillväxten är det skäl att vara medveten om den uppenbara risken att även fält sådda med betat utsäde kan få stora problem eftersom betningsverkan späds ut!
I riskfält kan lopporna vid massförekomst i varmt väder äta lika mycket som det växer till! Gränsen för bekämpning i oljeväxter är en loppa per planta i hjärtbladsstadiet eller maximalt fem gnag per planta och bekämpningen görs med pyretrioder när lopporna är på plats.
Om angreppen är koncentrerade till skiftets kanter kan en första bekämpning av bara dessa bromsa angreppen. Var dock observant på soliga sluttningar på skiftena där lopporna i solvärmen kan vara pigga och leva ”loppan” fastän vädret är svalare!
Svårare angrepp av jordloppor i vårsädsfält brukar förekomma främst i tidigare sådda kornbroddar men också i broddar vars tillväxt bromsas/hindras av skorpa. Gnagskadorna syns som större eller mindre ”fönster” på bladen där det gröna gnagts bort och en genomskinlig hinna lämnats kvar. Efterhand vissnar ofta bladens spets och skadan kan misstas för köldskada eller svampsjukdomsangrepp.
Det är dock ganska ovanligt att jordloppor skulle kräva kemisk bekämpning i spannmål eftersom bestånd, som inte är hindrade av t.ex. skorpa, växer till så snabbt att gnagskadorna kompenseras. Vid hotande situationer där lopporna ätit > 20 % av bladytan och/eller beståndet ser allmänt lidande ut bekämpas de med pyretroider när de skyldiga är på plats.
Denna sida är uppdaterad den 14.5.2014 av Jan Grönholm, NSL