Lokalt kan man nu främst i de östra delarna av Sällskapets område hitta omkringflygande honor av kålmal. Kålmalarna är en dryg centimeter långa, små, beige fjärilar med bruna teckningar som då de landar rullar ihop sina vingar till ett ”rör” med några mm:s diameter. När man närmar sig dem flyger de oftast bara en-ett par meter framåt för att sedan igen landa på växtligheten.
Följ med läget i oljeväxtfälten och bekämpa med pyretroider om antalet omkringflygande, äggläggande honor verkar hotande stort, dvs. de uppträder allmänt i fältet = ett flertal flyger upp vid sgs. varje steg man tar! Det är speciellt i höstoljeväxtfält som ännu inte börjat blomma som man bör vara mest observant eftersom bekämpning är förbjuden under blomningen!
Om vädret hålls varmt är också kålmalarna aktiva, både omkringflygande, äggläggande honor och senare nykläckta larver. Längre framåt när rapsbaggebekämpningen blir aktuell skall den inte under sådana förhållanden lämnas ogjord bara för att rapsbaggarnas antal verkar måttligt! En bekämpning av rapsbaggarna brukar vanligen också bekämpa kålmalarna men under kålmalrika år kan det behövas flera bekämpningar, – märk dock: INTE i blommande bestånd!
Det är ofta betydligt svårare att senare bekämpa larverna som kläcks med varierande intervall efterhand och som rätt snabbt omger sig med en skyddande puppa, – det kan dock krävas bekämpning också av larverna senare!
Lokalt förekom svåra skador av kålmalens larver så sent som under somrarna 2012 och 2016! De svåra skadorna förorsakades då främst av kålmalens andra generations larver vilka åt upp alla mjuka delar av oljeväxtbestånden och som vid stor förekomst också gick löst på stjälkar och baljor vilket ledde till att hela fältet på avstånd började lysa vitt.
Slutresultatet blev då, efter en period med varmt väder, bedrövligt med bara växtlighetens ”benrangel” kvar så det gäller att ta riskerna för stora skador på allvar vid eventuell massförekomst och först försöka bekämpa de omkringflygande, äggläggande honorna och därefter efter konstaterande av överskridande av hotande nivå på några larver per planta, utföra en-två bekämpningar av larver där den senare görs just före blomningen eller vid behov efter avslutad blomning!
Tidigare brukade man koncentrera sig på bekämpningen av larverna. Dessa kläcks efter ca 5-6 dagar, äter sig in i bladen för att sedan efter hand under ca 1-2 veckor äta sig ut på undersidan därifrån de sedan börjar frossa på grödan. Det är i detta skede som larverna skall bekämpas och det har visat sig att pyretroider utsprutade med tillräckligt hög vattenmängd har gett bäst effekt. MÄRK DOCK: INTE i blommande bestånd! Kålmalens larver kan sedan påträffas i minor i bladen, under bladen och hängande i sin spunna tråd och det är främst torkstressade bestånd som växer till långsamt som kan förstöras helt!
Larverna lever på bladen i 10-21 dagar tills de förpuppar sig. Efter 5-15 dagar kläcks en ny omkringflygande kålmal som efter en vecka börjar lägga nya ägg. OBS!! I varmt och torrt väder kan denna process påskyndas märkbart och grunderna för katastrofala angrepp av andra och eventuellt tredje generationens larver finns!!
Larverna förpuppar sig senare efterhand varvid de spinner in sig i en nätkokong och är i detta skede omöjliga att bekämpad. Man kan också vid rikligare förekomst allmänt i beståndet hitta glesa, spunna nät eftersom larverna med hjälp av en spunnen tråd kan flytta sig och släppa sig nedåt mot marken.
Vid sena angrepp är användningen av pyretroider för bekämpningen tillåten bara om blomningen är helt avslutad! Om efterblomning ännu pågår får bara Mavrik användas!! Var dock noga med att medlens karenstider uppfylls!!
Denna sida är uppdaterad den 20.5. 2019 av Jan Grönholm, NSL
