Häggarnas blads undersida har under de senaste dagarna sgs. tömts på häggbladlöss eftersom dessa nu flugit ut till fälten. Under tiden med torrt och hett väder har större delen av lössen på spannmålen sedan förflyttat sig ned under markytan på den vita rothalsen. Eftersom vätskeströmmarna under torra och heta förhållanden nästan bara går uppåt i växterna är det svårt att få ned verkan ens av Dimetoatpreparaten under markytan trots att de är systemiska. Effekten blir inte på långt när 100-%:ig!
Speciellt om löss förekommer också på bladen och > bekämpningströskeln, alltså på mera än var femte planta i broddskjutnings- och bestockningsstadiet och naturliga fiender inte observeras, bör lössen bekämpas i samband med ogräsbekämpningen och vid behov på nytt om bekämpningströskeln överskrids inom godkänd tid.
Eventuella senare bekämpningar skall utföras med andra preparat än Dimetoat. Vid stråskjutningen får det finnas 5 löss/strå och vid axgång 10 löss/strå. När spannmålsbestånden går mot axgång blir de efterhand ”träiga” och mindre intressanta för havrebladlössen vilket gör att de sedan efterhand lämnar spannmålsfälten.
Man kan redan nu lokalt se enstaka havrefält som börjar färgas svagt röda och tillväxten hämmas vilket tyder på att lössen burit på BYD-virus. Angrepp av BYD-virus på havre kallas i folkmun ofta rödsot pga. rödfärgningen. Vete- och kornfält färgas gula om de smittas av BYD-virus.
Denna sida är uppdaterad den 14.6.2016 av Jan Grönholm, NSL
