Lokalt finns det riklig förekomst av omkringflygande kålmalar efter för dem gynnsamma syd-sydostvindar!
Lokalt finns det nu mycket riklig förekomst av omkringflygande kålmalar då det under de senaste veckorna har förekommit för deras inflyttning gynnsamma syd-sydostvindar! De omkringflygande honorna är drygt 1 cm långa, brun-beigefärgade, flyger korta sträckor och då de landar fäller/rullar de ihop vingarna till ett ”rör”.
Lokalt förekom svåra skador av kålmalens larver så sent som under sommaren 2012! De svåra skadorna förorsakades främst av kålmalens andra generationens larver som åt upp alla mjuka delarna av oljeväxtbestånden och som vid stor förekomst också gick löst på stjälkar och baljor vilket ledde till att hela fältet på avstånd började lysa vitt.
Slutresultatet var, efter lika varmt väder som nu förekommit, bedrövligt med bara växtlighetens ”benrangel” kvar så det gäller att ta riskerna för stora skador på allvar och helst, efter konstaterande av överskridande av hotande nivå på några larver per planta, utföra två bekämpningar där den senare görs just före blomningen eller vid behov efter avslutad blomning!
Egentliga bekämpningströsklar finns inte för de nu omkringflygande kålmalshonorna men deras antal minskar om man bekämpar åkern med en pyretroid mot andra skadedjur vilket kan betyda mycket vid massförekomst!
Man brukar koncentrera sig på bekämpningen av larverna som kläcks efter ca 5-6 dagar, äter sig in i bladen för att sedan efter hand under ca 1-2 veckor äta sig ut på undersidan därifrån den sedan börjar frossa på grödan. Det är i detta skede som larverna skall bekämpas och det har visat sig att pyretroider utsprutade med tillräckligt hög vattenmängd har gett bäst effekt. MÄRK DOCK: INTE i blommande bestånd! Kålmalens larver kan sedan påträffas i minor i bladen, under bladen och hängande i sin spunna tråd och det är främst torkstressade bestånd som växer till långsamt som kan förstöras helt!
Larverna lever på bladen i 10-21 dagar tills de förpuppar sig. Efter 5-15 dagar kläcks en ny kålmal som efter en vecka börjar lägga nya ägg. OBS!! I varmt och torrt väder kan denna process påskyndas märkbart och grunderna för katastrofala angrepp av andra och eventuellt tredje generationens larver finns!!
Larverna förpuppar sig senare efterhand varvid de spinner in sig i en nätkokong och är i detta skede omöjliga att bekämpad. Man kan också vid rikligare förekomst allmänt i beståndet hitta glesa, spunna nät eftersom larverna med hjälp av en spunnen tråd kan flytta sig och släppa sig nedåt mot marken.
Vid sena angrepp är användningen av pyretroider för bekämpningen tillåten bara om blomningen är helt avslutad! Om efterblomning ännu pågår får bara Mavrik användas!! Var dock noga med att medlens karenstider uppfylls!!
Förekomsten av jordloppor:
Eftersom sådden av våroljeväxterna i år dragit ut på tiden gäller det fortsättningsvis att vara på sin vakt i de senare sådda oljeväxtlanden! Riskerna är störst i bestånd där uppkomsten, p.g.a. t.ex. skorpa, är långsam. I sådana fält kan lopporna vid massförekomst i varmt väder äta lika mycket som det växer till! Gränsen för bekämpning i oljeväxter är en loppa per planta eller maximalt fem gnag per planta i tidigt utvecklingsstadium och bekämpningen görs med pyretrioder när lopporna är på plats.
Om angreppen är koncentrerade till skiftets kanter kan en bekämpning av bara dessa bromsa angreppen. Det finns stora skillnader mellan fälten!
Förekomsten av rapsbaggar ökar:
De tidigare sådda oljeväxtfälten har bildat knoppar. Bekämpningströskeln är då 0,5 – 1 bagge/planta och baggarna bekämpas i första hand med pyretroider då de är på plats. Då beståndet går mot blomning får det finnas 2 – 3 baggar per planta. Om problem med resistens hos rapsbaggarna mot pyretroider förekommit under de senaste åren kan det kräva användning också av ersättande medel s.s. Neonikotinoider eller Indoxacarbpreparat.
Bekämpningen av kvickrot i oljeväxter:
Det bildas nu nya, vita sidorötter på kvickroten varför bekämpning börjar vara aktuell också i senare sådda bestånd. Bakre gräns för bekämpningen är när stänglarna börjar växa till sig och därmed riskerar att täcka in kvickroten under sig.
Denna sida är uppdaterad den 9.6.2014 av Jan Grönholm, NSL
