Lokalt finns det riklig förekomst av omkringflygande kålmalar efter för dem gynnsamma tidigare syd-sydostvindar!
Lokalt kan man nu hitta mycket stora mängder kålmalar t.o.m. i spannmålsfält vilket visar att trycket är stort! Kålmalarna är en dryg centimeter långa, små, beige fjärilar med bruna teckningar som då de landar rullar ihop sina vingar till ett ”rör” med några mm:s diameter. När man närmar sig dem flyger de oftast bara en-ett par meter framåt för att sedan igen landa på växtligheten.
Följ med läget i oljeväxtfälten och bekämpa med pyretroider om antalet omkringflygande, äggläggande honor verkar hotande stort, dvs. de uppträder allmänt i fältet! Det är ofta betydligt svårare att senare bekämpa larverna som kläcks med varierande intervall efterhand och som rätt snabbt omger sig med en skyddande puppa, – det kan dock krävas bekämpning av också larverna senare!
Lokalt förekom svåra skador av kålmalens larver så sent som under sommaren 2012! De svåra skadorna förorsakades främst av kålmalens andra generations larver vilka åt upp alla mjuka delar av oljeväxtbestånden och som vid stor förekomst också gick löst på stjälkar och baljor vilket ledde till att hela fältet på avstånd började lysa vitt.
Slutresultatet var, efter lika varmt väder som hittills förekommit, bedrövligt med bara växtlighetens ”benrangel” kvar så det gäller att ta riskerna för stora skador på allvar och först bförsöka bekämpa de omkringflygande, äggläggande honorna och därefter efter konstaterande av överskridande av hotande nivå på några larver per planta, utföra två bekämpningar av larver där den senare görs just före blomningen eller vid behov efter avslutad blomning!
Tidigare brukade man koncentrera sig på bekämpningen av larverna som kläcks efter ca 5-6 dagar, äter sig in i bladen för att sedan efter hand under ca 1-2 veckor äta sig ut på undersidan därifrån den sedan börjar frossa på grödan. Det är i detta skede som larverna skall bekämpas och det harvisatsig att pyretroider utsprutade med tillräckligt hög vattenmängd har gett bäst effekt. MÄRK DOCK: INTE i blommande bestånd! Kålmalens larver kan sedan påträffas i minor i bladen, under bladen och hängande i sin spunna tråd och det är främst torkstressade bestånd som växer till långsamt som kan förstöras helt!
Larverna lever på bladen i 10-21 dagar tills de förpuppar sig. Efter 5-15 dagar kläcks en ny kålmal som efter en vecka börjar lägga nya ägg. OBS!! I varmt och torrt väder kan denna process påskyndas märkbart och grunderna för katastrofala angrepp av andra och eventuellt tredje generationens larver finns!!
Larverna förpuppar sig senare efterhand varvid de spinner in sig i en nätkokong och är i detta skede omöjliga att bekämpad. Man kan också vid rikligare förekomst allmänt i beståndet hitta glesa, spunna nät eftersom larverna med hjälp av en spunnen tråd kan flytta sig och släppa sig nedåt mot marken.
Vid sena angrepp är användningen av pyretroider för bekämpningen tillåten bara om blomningen är helt avslutad! Om efterblomning ännu pågår får bara Mavrik användas!! Var dock noga med att medlens karenstider uppfylls!!
Förekomsten av rapsbaggar har lokalt ökat raskt i hettan:
De tidigare sådda oljeväxtfälten har bildat knoppar. Bekämpningströskeln är då 0,5 – 1 bagge/planta och baggarna bekämpas i första hand med pyretroider då de är på plats. Om problem med resistens hos rapsbaggarna mot pyretroider förekommit under de senaste åren kan det kräva användning också av ersättande medel s.s. Neonikotinoider eller Indoxacarbpreparat.
Bekämpningen av kvickrot i oljeväxter:
Det bildas nu nya, vita sidorötter på kvickroten varför bekämpning börjar vara aktuell också i senare sådda bestånd. Bakre gräns för bekämpningen är när stänglarna börjar växa till sig och därmed riskerar att täcka in kvickroten under sig.
Denna sida är uppdaterad den 2.6.2016 av Jan Grönholm, NSL