Tack vare den varma hösten och rätt tidiga skörden har det i år såtts och kommer att sås en hel del höstsäd. Tidig sådd ökar riskerna för angrepp av fritfluga och vetedvärgsjuka och varmt väder gynnar ytterligare fritflugor och randig dvärgstrit (vilken sprider viruset som förorsakar vetedvärgsjuka) medan svalt och regnigt väder klart minskar riskerna för angrepp.
Fritflugan lägger ägg i både råg- och höstvetesbrodd och dess larv angriper främst huvudskotten som dör och detta leder ofta senare till en överdriven bestockning hos plantorna! Själva fritflugan är ca 2-3- mm lång, blank och svart medan larven är ca 1-3 mm lång, först genomskinlig och senare ljusgul.
En eventuell bekämpning, vid rikligare förekomst av flugor, bör utföras tidigt, när grödan har 1-2 blad, med pyretroidpreparat med tillräcklig dosering. Längre utvecklade broddar undgår i allmänhet skadliga angrepp.
Förekomsten av fritfluga har också i år visat sig vara riklig-mycket riklig så det gäller att följa med tidigt sådda, nu spirande, broddar och vid behov bekämpa i tillräckligt tidigt skede! Kom ihåg att i fjol blev tidigt sådda, och uppkomna, rågbroddar tom. helt förstörda av rikliga angrepp av fritflugor så FÖLJ MED LÄGET!
Det mest effektiva sättet att skydda sig mot randig dvärgstrit och mot av den förorsakad vetedvärgsjuka är att så sitt höstvete tillräckligt sent i en välplöjd åker (så att växtrester och groende spillsäd inte ligger i ytan) där förfrukten INTE varit vete och där det inte förekommit angrepp under tidigare år!
Den randiga dvärgstriten är en ca 5 mm lång strit med brunspräckliga teckningar på vingarna. En eventuell bekämpning görs med pyretroider när grödan har 1-2 blad om ovanstående villkor inte uppfylls och speciellt om angrepp av vetedvärgsjuka förekommit tidigare.
Eftersom det regnat så mycket i augusti så finns det i år lokalt också rikligt med sniglar! Störst är riskerna för svåra angrepp där förfrukten varit vall, jordarten är lera, där det finns rikligt med växtrester på markytan och/eller där bearbetningen gett ett grovt bruk så att sniglarna kan gömma sig under kokorna.
Bekämpning av sniglar kan ske med Sluxx snigelbekämpningsmedel eller genom att sprida 2 x 200 kg/ha bränd kalk inom en halv timme när sniglarna är på plats. Vid mindre förekomst kan bekämpning ett par varv runt åkern räcka till.
Sniglarna gömmer sig under dagen under kokorna och man kan skapa ”snigelfällor” genom att placera ut brädlappar och räkna antalet under dem gömda sniglar.
Denna sida är uppdaterad den 10.9.2014 av Jan Grönholm, NSL
