Jordlopporna fortsätter sina gnag på vårsädens blad men i de flesta fall växer grödan ifrån skadan. Hittills har kemisk bekämpning behövts bara i fält som lider av skorpa eller där rikliga skörderester från ifjol som lämnats kvar på ytan sugit i sig det mesta av regnen som fallit så att grödan nu klart lider av torka med svag tillväxt som följd. V.g. se inlägget från den 15.5.2023.
Spirande våroljeväxter är också illa ute speciellt om uppkomsten drar ut på tiden så att effekten av betningsmedlet försvagas så det gäller att kolla fälten ofta! Bekämpningströskeln går vid fem gnag per planta eller en loppa per planta tills plantorna har två par örtblad.
Också sockerbetorna är illa ute eftersom OBS! årets typ av betningsmedel på fröna bara skyddar mot skadedjur under markytan. Sockerbetor som tvinväxer t.ex. i skorpa kan mycket snabbt skadas så illa av loppangrepp att plantan dör, – följ med läget ofta och kontrollera samtidigt förekomsten av stinkfly så länge plantorna är små och de första paren örtblad bildas.
Stinkflyna äter bort just betplantans första, spirande örtblad med missbildning av plantan som följd, – det uppstår plantor med ”haraöron” eller trasslig bladrosett. Betstinkflyet är ca 5 mm långt, grå/grön-brunt och lyckad observation av dem kräver långsamt och försiktigt närmande av betraden.
Inte heller ärterna har klarat sig utan skador och där är den skyldiga ärtviveln som ser ut som en 4-5 mm lång grå-brun snytbagge. Bekämpning görs om de typiska små, halvmåneformade gnagen i bladens kant växer och börjar hota plantan.
Alla de ovannämnda skadedjuren bekämpas med pyretroider när skadegörarna är på plats. Om vädret slår om och det blir svalt och regnigt minskar riskerna för svårare skador.
Denna sida är uppdaterad den 24.5.2023 av Jan Grönholm, NSL